"Förtti" veckor

Den här mamman har ett väldigt skönt babyhotell och fast barnen alltid i alla ultror mortsvarat veckor eller varit större så ha dom behövt 40-42 veckor i magen för att bli klara så e de bara.

De sägs ju att flerföderskor känner även värkar häftigare och de strålar och sticker till mot nerver betydligt mer, vilket känns konstit allt borde ju vara färdigt och rymligt, vilke de nog är men smärtorna är av någon underlig orsak häftigare. Lika så när livmodern drar ihop sig. En bekant trodde hon sku dö i sängen jämfört med de två tidigare barnens livmodervärkar efteråt. Så ja ha också packa me mej tilome medicin i min nessesär fast ja ju får på sjukise men men:D :D Minns att de tog sjukare redan med andra barnet än med första så tror att de nu också kommer vara häftigt fast de nu int e så länge de håller på. Värkar överlag längs graviditeten ha ja också haft mer än med flickorna. Påverkas säkert dels av att han e under mitt blygben, undrar hudant forms huvu han har när han luggit där under från början redan.

Annars mår ja ju bra, e ganska ok pigg och sover gott om natten, visst e ja mer irriterad och nervös och de trycker på från alla håll och man går lite hysteriskt och känner efter alla rörelser och värkar. Allt på rådisen  e bra rent urin, bra RR ca 120/67 så lite högre än va ja normalt har pulsen e säkert lite på 90 och de känner ja ju av helatiden så den biverkningen kommer också vara skönt att bli av. Illamående och halsbränna kommer och går. Värst e bröd och vissa kryddor.

Vikten e nu ca 1,5 kg mer än när ja vänta Minéa så ha hålli den helt bra också med tanke på att ja vägde 2-3 kg mera nu redan från början, märker att de int e sommar med den svullnaden e int här och stör, fast jag nog e svullen, vader och vrister e svullna  lika så ansikte och en aning obekväma känns ringarna efter bastun men ha int behövt ta av dem. Magen har en lite mer utåtputad form så ha int rigit lika myky runt rumpan och låren kanske som med flickorna, eller de ser iaf mindre ut när magen putar rakt fram. försökte ta lite masubilder med A här nu v 38-39 men vet nu sen va de blev, skit årstid att ta magbilder när man har vitt som bakgrund både vägg och vid snö. jaa annars ha de väl int hänt så mycket, vilar och tar de lugnt förberett lite skötbord och vagnarna e klara sängen bäddad och sjukiskassarna packade.

39+6

Mars månad med läkarkontroller

Förra veckans inlägg som förstås bara blivit upp här på datorn...

Känns konstit att de redan snart gått en hel vecka av mars, i januari va ja nästan rädd att föda i förtid då ja hade så illa med värkar och jag redan i v 32-33 var mjuk men stängd ännu. De fortsatte ju kännas där nere och fick vara ganska extra lugn tills v 36 då ja hade läkare och ultra som kontroll över muskelknölen 2cm myooma i moderkakan, detta besök ersatte då vanliga rutinkontroll läkargranskning på rådgivningen. Var till min förvåning 2cm öppen och mjuk men kanal hade jag ännu 3cm kvar, alltså all längd. Babyn ligger jäääättteelågt sedan början och från v 28 har ja haft mest illa vid blygbenet då han ligger och trycker där under, finns nog utrymme och ja klarar av att röra på mig nog, lite ha de gett efter så här mot slutet så känns int mer så illa men sitter jag mycket eller måst gå och stå mycket börjar det värka. Värst e de att komma iväg när ja suttit.

På ultran och kontrollen 18.2  hittade de inte mer myooman, den brukar sällan kunna försvinna helt men kan synas då man har sammandragningar och det är sammandragningsringar, vilket ja har svårt att tro eftersom myooman hittats av två skilda läkare vid båda de tidigare ultrorna så den måst nog bara ha flyttat på sig och ligger någonstansbakom babyn så den inte syns. De kan växa under graviditeten och hindra babyn att växa eller få näring, men verkar inte ha hänt så. Men istället hittade de mycket kalkad moderkaka och navelsträng (lika som med Minéa) varför jag fick ny tid nu 6.3 till v 38+1 för kontroll av den. Ny läkare och någon kandi som inte var så säker på de hon gjorde och var inte så pratsam och frågade alltså inget, kollade inte heller något annat än de som stod i min text sedan senaste besöket, va lite sur att de int va samma läkare, henne hade jag redan då jag blev undersökt av Minéa då och som nu igen var väldigt kunnig...
Nå de här kandin och den andra läkaren tyckte den ännu bör kollas upp, till min förvåning först till v 40+1 och vid behov tidigare ska lätt ta kontakt men med god tur har vi ju redan en baby här, tycker bara de e  konstit att sätta en undersökningstid för en sådan sak först till 2 veckor framåt då jag med Minéa fick med 3 dagars mellanrum gå där av samma orsak.. Nå måst följa med babyns rörelser helt jättenoga, vadå stress när man har sån fart på i vardagen annars också att man ju int känner alla rörelser så ska man ännu va extra allärt. Och falla får ja aboslut int för istukkan kan lätt lossna när den e så skör, så ja måst helst gå med spikskor helatiden... joo just de, måst ja gå med nabbar nu under mina skor nu helatiden, "jaa du kan ju falla utanför butiken också".. Ja har ju nog nabbar på skorna när ja e ut på gården med barnen :D undviker att röra mig så mycket ute men för och söker ju dom här från dagis och handlar ju hem allt. Hon undra om ja röker när den är så kalkad, ser ut som en rökares moderkaka. Då e ja ju annars ändå ganska hälsosam, men sen sa mamma att hon hade nog också med de sista barnen kalkning vill hon minnas och int ha hon heller rökt. Myooman har hon också och de är också ärftliga så ja tycks ha fått allt av henne i arv.
Ingen indreundersökning så vet inte nu vad som skett sedan senast så går inte och väntar på något i onödan, dom trivs ju i min mage så ja kan tydligen vara fast 5cm öppen och va utan kanal utan att någon förlossning egentligen är igång, vet nog sen, dom här båda börja helt hux flux på moron och framskred fort så nog lär ja veta när de e igång :)

V 39 igång

väntans tid är lång

Jag som hade tänkt när ja skrev de där ena inlägget att lite dagbok över den här graviditeten också sku va kiva. Man lever i en bubbla och e så tankspridd att ja minns ju int tillbaka just någo alls så lite hups blev det för int ha ja ens vari in här på bloggen. Tycker de e kiva att sen gå tillbaka och kolla helt vardagliga juttun va man gjort hu de sett ut i sin helhet. Barnen vuxit och helt enkelt lite dagbok som flyter på av sig själv eftersom ja nu int e den aktivaste me att fylla i någo dagböcker. Har mina pregoböcker som ja skrivi några meningar och tankar i men så mycke mer än de finns de int. Barnens babyböcker lyser av blanka sidor för de mesta...

Nåja Februari närmar sej sitt slut och här går jag och väntar. Har haft illa sedan januari och inte gjort så mycket åt något håll. De bara inte rent fysiskt går att städa och stoheja och röja på som me de två tidigare graviditeterna. Eller kan ju vara ja redan gör en hel del lika mycket eftersom här redan finns två filurer man måste ta hand om och det bara inte går att sitta still och varva ner. Förutom en stund på kvällen i soffan för att sedan dyka ner i sängen och somnar som en stock, för att sedan vakna till en lilla M som ligger och sparkar mej så förfärligt i ryggen att ja måst stiga upp på wc..
Känns ju så störande. Först lå ja hela slutsommaren och början av hösten för att sedan lite repa till mig efter en veckas sjukledighet i oktober för att ja va så trött så trött på mitt spyttande. Slutade äntligen spy någon vecka före andra ultran som va i slute på oktober. Hade hemsk arbetsstress innan jul och efter jul och min chef va så bitter på att ja sku bli borta att de påverkade ju också atmosfären, lusten att hjälpa till och förbereda allt innan min mammaledighet for ju helt.  Sedan började jag få såna sammandragningar och foglossningar att ja int mera kunde röra mig normalt. Det är inte värt att jobba sig så totalt slut på jobbet för att sedan orka sköta och ta hand om sin familj och de sista SIG SJÄLV, man glömmer och prioriterar ju alltid de där egna mående mot slutkanten och får napp just innan kanten ger efter. Så typiskt. första veckan sjukledig hade ja dåligt samvete eftersom ja annars va ganska pigg ju i v 32-33 sedan började ja igen ha mer illa och tröttheten kom, fick ångenst av att vi int ha fixa absolut inget åt babyn, visst kan man stoppa en baby i nån knut och nån sovpåse hittar man väl fram men ville ju när jag nu var hemma fixa och laga, det där boande som hör till...

nååå v 37 lider mot sitt slut snart och här har nu babysängen kommit upp, vagnen är kasad och putsad och lite krims krams (tuttar och blöjor alltså :D)  fick jag hem från butiken en vecka sedan. Bara int kan tänka mig att fixa allt fram och stå sedan och damma en månad till ifall han bestämmer sig för att ändå bosätta sej längre än vi tror. En aning regelbundet hård mage av sammandragningar har ja nu haft fast ja bara ligger eller sitter, gör int ont men känns som att skinnet spricker. Illamåendet och sura uppstötningar ha igen hittat tillbaka. De kommer alltid någon vecka sedan är det helt ok och sedan åter igen ska man lida och helst spy :x

Men nog e de så skönt när de börjar vara ljusare och doft av att våren närmar sig, ja måst säga att jämfört med ifjol VÅRAS  när de va ännu -20 i mars så e de här nog mer de där rätta vädret. Sku få hållas ännu en tid lite svalare men sedan får de sakta men säkert börja varmna. Vinter kylan hör nog december januari februari till men i mars tycker ja nog de där kallaste kan börja ge sig. Den här halkan e ju helt hemsk så något sku de nog få börja hända :(

Barnen trivs bra ute och åker pulka på skaren så de ha vari super tidsfördriv och nära till hands. Dagis e deras viktigaste sociala kedja och där kommer de få vara ca 3 ggr i veckan nu tills sommarlovet och det blir dags att säga upp Adéles dagisplats då hon sedan börjar förskolan i höst. Med Minéa vet ja int ännu va ja ska göra. Problemet kommer egentligen först från februari 2020 när jag blir vårdledig så funderar om jag då borde flytta henne efter jul till någon dagverksamhet men sen gör ja ju int annat än kör mellan 9-13 från ställ ti ställl, tänk om vi sen har nån unge som hatar att åka bil :O nå jo de orkar ja int tänka på just nu om vi nu sku se framemot något annat här imellan  :)

Ingen vacker bild men tyvärr den senaste ja tagit :} v 36+1 kanske de sku kunna vara, ca en vecka sen 

v 35

v 36 ser igen riktigt juntig ut :''''D

Nya vindar

Känns riktigt konstit att börja skriva. Vill ja skriva? och vad vill ja skriva i så fall? De e så länge sen ja skrivit något att de känns lustit att fortsätta när ett helt år fattas från bloggen. Men i och för sig så ha de ju varit normal vardag med jobb dagis skötsel av hus å tomt barn å katt. 

Minns int var ja blev men januari 2017 började ja jobba på dagis medan ja skrev på mitt examensarbete, hade då just renoverat hela badrummet och levt 2 månader utan egen dusch de va lite tufft med små barn. Nå jo men den tiden har jag nog skrivit om. Nå höst vinter å vår som de känns som nånslags dvala, tycker vi int gjort någo innan ja kom ihåg att vi visst för ett år tillbaka höll på att söka efter nytt hem till mina föräldrar som kring jul sålde mitt barndomshem, de skär  ännu å i mig att tänka på de... för nytt ännu. Innan riktigt rusningsflytten och storstädning så planera mammas 50 års kalas i februari 2018. Inget buller och bång men lite extra händelse med släkt och vänfest och sedan ut och äta till samt se på Ganes musikalen, den va bra, speciellt då man kan utantill de flesta låtar då A med bändet spelat mycket hurriganes 😊 

I mars slutstäda vi  föräldrarnas hem och de ställde i ordning i det nya femrummaren de hittade. Helt okej ställe men int e de ju alls de samma. 

Våren gick fort och till morsdagen åkte vi till södern och värme fast de ju blev varmt här också. Sommaren gick med jobb tills midsommaren och sedan semester då. Juli hade Adéle simskola på molnträsk så tur blev det supervarmt samma vecka som de satte igång, samma dag ja 9.7 kissade ja + på sticka. baby gav vi redan vid jul lov att komma men ja ville helst ha en vårbabys vilket lyckades ganska bra ;) Semestern som slutade med 2 sjukdagar de två första jobbdagarna i augusti.. uff jag lå helt flat och spydde med 3h mellanrum. De va int så skönt när de va sån förfärlig värme hela sommaren. Spytta gjorde ja 2 veckor efter + ända tills v 16. Sen börja de hållas i även kvällstid. Flesta kvällar spydde ja. Kämpade att jobba dagtid. Tröttheten enorm tidsvis men illamåendet va nog värst och svindeln förfärlig av vätskebrist. De här va häftigare graviditetsillamående än med flickorna fast ja spytt lika länge. De där kuvotus va de som int gick över fast ja spydde. Fortfarande finns de kvällar ja helst sku spy bort de där illamående som håller i sig ti de sista varannan dag ungefär. De fanns dagar och stunder ja bara lå och ville gråta när allt de andra fick lida. Att int klara av att sköta hemmasysslor och barnen kändes ju hemst. Tur att de fanns den andra här som nästan va yh pappa. men bästa pappan ever, int en gång har han marrat utan han ha fixa åt mig allt ja bara bett om i matväg från soffhörnet och hjälpt till med helt enkelt allt här hemma. Han ha nog vänta en hel del på babys nummer tre  

När bara gurka å röda vinbär går ner små små bitar i taget och några fjärilsmakaroner. Tur att man nu int va helt liten från förut så de gjorde inget att lite va på diet för kilona ha kommit upp mer än nånsin..

Badjackan bodde jag i. Försökte få ner somrigt bubbelvatten eller månne de va nån besk alkoholfri öl, men tror de smakade Minéa bättre

Riktigt ärlig vardagsbild, havregrynsgröt levde ja på i augusti, lätt att kasta upp å..

Minéas 2 års kalas x2

på sin riktiga födelsedag steg vi alla upp för att sjunga innan A for iväg på jobb. Vi fixade kaka, hade elgubbar här och kolla i vårt badrum bastu och hjälpkök över belysningen efter åskstromen som ännu var mörk... murr... fick dom int de å funka utan A laga de själv. hur kan dom int fatta att de finns någo som heter seriekoppling. nåja de va en parentes nu...

På eftermiddagen hade vi underhållande gäster av Gumoroch Ines och E som kom i god tid på kaffe. Minéa hade nyss vaknat från sin vila. Hon blev fort lite famnig och lugn och varm febern steg fort till 38 redan 16 tiden och hon va helt apatisk och bara glodde. Så fick avboka alla gäster det veckoslutet förutom då mommo etc som gärna kom nästa dag på kaka. På riktigadagen hade vi nog mostrarna här men ingen hon behövde fundera på som gäster på det sättet. Febern höll i sig ännu på måndagen!

 Söta damer på morgonen ivriga med litet paket. Blev inte så mycket, vi ha bestämt skaffa trampolin så  måsste lite hålla oss med onödig krääsä. sååå nöjd över halsbandet med heppan!

tändning av ljus. Tur hade jag fotograf med så fick lite bilder på 

 inget intresse med blåsande när man är sjuk. 

 kakan blev nu va den blev. hade ätnkt mig nåt annat men mitt i fixande märkte jag att jag glömt det ena och det andra i butiken så man tager vad man haver. halva kakan flög i roskis ändå...

 Medicinen gav effekt och hon orkade lite vara med på kvällen när mostrarna och famo kom ett varv. Tidit isäng bara! :)

En vecka senare var det kaffe igen.... blev en mindre tårta, vår allas favorti. Blåbärs kaka, egen blåbärssylt och turkiskjoghurt och grädde samt vanilj blandat! simpelt och underbart!

 A underhöll ungar en stund i vardagsrummet så vi fick i oss varmt kaffe ;) kan man int allti ha nästan lika städigt hemma.... suck. bombnedslag 24/7 och man får sparka undan allt för att komma fram. tror vi får börja sortera leksaker och lägga en stooor del bort påriktit!!

Firat mostrar och bröllopsdag 1.9

Den 1.9 en fredag lovade jag fixa det söta till middagen hos mamma pappa. det blir allt mer sellan vi e där för att inte rådda och för att veckorna är för korta att åka dit efter dagis och middag. Mamma och pappa har bröllopsdag 1 september och jag och A 6 september. Vi var lovade att vi får åka ut och äta men näge det hade famo glömt så vi tog frissakväll med min syster istället. vi kan ju äta andra dagar tänkte vi. Nå vi firade ändå mina systrar som fyllt också.

puppe skulle bli nagelklippt och åka med Janina till byn tills nästa sommar. Slut på somarbete alltså :)

sköööönt att få paija kaninen när odm vanlitvis hoppas i sin bur bara och de inte riktigt räcks ner till dem och har ro att bli paijade.

 Efter maten måste vi gå ut med rambo på en matsmältare

 betydligt svalare nu 2017 än 2014!!

 Min lilla stora tös här ca 1 vecka innan 2 år! <3

 sen lite perus syskonbus och fjåmsande, tänk så den andra växer fort fast den äldre! :)

Studieavslutnings tankar och dimission

i Juni hade vi dimissionsfest hemma hos föräldrarna, vi ville ha en trädgårdsfest för att nu en gång under sommaren ha något utomhus. I baktankarna låg föräldrarnas flytt från det stora huset då vi alla barn förutom yngsta har flyttat ut. Det känns ju alltid lite sorligt när mina föräldrar flyttat in där i sitt första egna hem och vi alla barn vuxit upp där under årens lopp och varit med om då huset byggts ut två gånger för att familjen vuxit. Även mina egna barn har fått ha ett och samma stora trygga ställe med fin omgivning och varmt ställe att vara och växa upp vid, vilket för mig kännts viktigt. För oss har det varit en rikedom att båda fäldrarna knagglat sig fram i upp och nerförsbackar och gett oss det fina hemmet och uppväxt. Jag har aldrig haft andra hem så det känns ju konstigt att de nu ser mot nytt hem att bygga bo i. Samma människor är vi runt om men det är alltid något extra i just det där barndomshem man vuxit upp vid!

Nå för att inte gråta mer firade vi alla tre flickor våra dimissioner 17.6.2017 Jag blev socionom och nästäldsta blev frissa och den tredje blev närvårdare.

Vi hade haft "möten" under våren över gästlista, meny, bänd och övrigt med att ställa till med fest och bjudning. Fast det "bara" var dimission och vanligt kaffe och kaka ville vi ju ändå ha något lite mer då vi engång alla firades samtidigt så vi bjöd på somrig plockmat, sallader, fisk, köttbullar, drycker som vi varit efter till Tallinn och allt sådant gott!

På onsdagen innan dimissionen hade jag examensseremoni på Arcada, först tänkte jag att nja ska ja nu delta, var ju då på A:s så vet ju vad det går ut på. Men sen tänkte ja att nä nog e de ju ändå annat då det är ens egna dimission och att jag efter alla år äntligen kommit ut ur skolan sku skippa det sku jag nog grubblat på i efterhand. Är nog nöjd. Att under studierna vara gravid med häftigt illamående och barn i olika trotsåldrar och vad man kan kalla ruuhkavuodet med barn hus studier jobb och fritidssysslor är inte från de lättaste valet men vi har klarart det!!

Onsdagen då dimissionssremonin var råkade vara en fin dag och jag hade tagit en extra ledig dag från jobbet. A hade samma måndag bytt jobb så han idest inte ta ledigt direkt så hade mamma med mig som fotograf och väskbärare :D vi skåladesedan på kvällen med A :)

På fredagen och lite på lördagen förstås ställde vi igång med att fixa allt.

lite foton innan de första började köra in på gården. A var med bändet hela dagen så de va tidvis lite stressigt med att hinna sköta barnen också :'') Men dom va duktiga hela långa dagen!

Min klänning var jag ganska nöjd med, sitter bra på mig och var ganska förmånlig då den var på rea i hm på nätet när jag beställde något då på våren. 

saltiga bordet färdigt dukat

Pikafoto i farten på oss som typ får bli tackkort om jag sku ta och få tag och beställa de -_-' :''''D

det söta var ostkaka med kuningatar smak om jag minns rätt :D har og totalt glömt bort va den innehöll men det var det jag fixade. Sen prinsesstårta som går snabbt att slänga ihop och alltid är lika gott!! mudcakebitar och ballerinakex. choklad och chips

 dessa fyra gossar man levt upp sin ungdom med, bara så obeskrivligt glad att ha dem!

herremannen som slöar är bara något av de finaste som finns !!!

Här satt vit till 2 på natten då vi påriktit började vara slut efter hela långa dagen och de andra beslöt sig att fara till krogen. Jag sku ha orka pina mig men jag bara visste allt som sku städas nästa dag så bestämde mig att ta det ett annat veckoslut, tror ni jag varit ? nej :D 

Kändes overkigt att nu ha pappren i handen efter examensseremonin på skolan dagar innan och fått hem betyg i posten och allt det där med att greja ut sig ur skolan. Det var en mer utmanande vår än nånsin med studier, jobb dessutom vikarie inom nytt jobb för mig att jobba som barnträdgårdslärare på daghem, nog har jag jobbat som barnskötare men nu ha det pedagogiska ansvaret i en obekant grupp och få igång något samarbete med starka damer, huhhej! veckan efter dimissionen sökte jag fastanställningen till barnträdgårdslärare då platsen blev öppenslagen för att nu söka jobb då jag inte hade nån aning vad göra, hade inte funderta så mycket, ville lite allt...
Jag har haft de svåraste året nånsin i helhet då det gäller att välja åt vilket håll jag vill gå. Tuuuusenhundra ggr lättare att studera kan jag tala om för er! Sku ibland bara ha vila vara hemma och ta emot inhopparjobb då det ändå blev 3 turer i veckan i genomsnitt. Det som gjorde det svårare var ju att mina älskade man ju frågat mig om jag ändå sku må bättre så att vara hemma..... "men bli hem" har han sagt flera gånger, för hans del sku jag alltså gärna få vara här hemma. Jo ekonomist klarra vi oss nu, men vill vi nångång bygga garage eller fixa något större så går det bara int att jag sitter här hemma och tar emot jobb när det känns som så. Fast sen igen sku jag bra kunnat göra de nu en tid och i all ro låta allt mjukna och komma nån vart, eller så inte. Att sen jämähtä här var inget alternativ, jag valde att stanna som barnträdgårdslärare och "studera" framåt med de utmaningar och utveckling som skett under våren och hösten. Jag växer igen som yrkesmänniska med den kunkspa och erfarenhet än att jag skulle blivit här hemma. Jäkligt tungt e de, med barn i precis samma åldrar som mina gena och de beter sig som hemma på dagis nutidens barn, respekten e värdelös.. får se hur länge jag orkar. Tar en dag i sänder, det orkar jag bäst.