v 37+6 och läkarundersökningen.

Fick sent förra veckan hem tid i postlådan till BB hos barnmorska och läkare. Jag väntade ju på samtal men tydligen va de int så brådskande så de gick snigelvägen. Nå jag fick tiden till månda morgon kl 9.30. Ja visste int just alls vad som sku undersökas mer än att de ska ultras och kollas moderkakan navelsträngen och babyn mätas så vi får exakta måtten på den. Ja va helt slut känner att jag just nu bara sjunker mer och mer in i mig själv min värld och jag orkar inte tala någo extra med någon och hade helt svårt att vara pratsam och intresserad under dagens undersökningar. Jag väntade med slutna ögon i 30 minuter innan jag kom in till barnmorksan som främst fyllde i allt i datorn för hur månte gången? borde int allt som är ifyllt synas på alla maskiner? Nå annars var ju allt bra satt där i fåtöljen och lutade och sa att ja nog nu börjar vara smått trött och de är väl ganska klart vi de här veckomängden, minns nog de va lite lika med Adéle men de känns nog psykiskt mycket tyngre nu, jag har ju int hunnit vila upp mig just alls, eftersom jag höll på som en dåre och nu har hemma ett tvåårigt trotsbarn, men de går bättre än jag tänkte mig.
Barnmorskan följde mig till läkaren som va ganska sådär saklig och verkade nog veta sin sak, där frågade mig hon mig hur jag själv ärligt känt att babyn vuxit. jag sa att den känns nog normalt stor men att visst ha ja redan i rådisen påpekat att babyn ligger lågt och då magmåtten varit så låga men ingen ha nu velat reagera desto mera. Dessutom ha de vari skilda mätare alla 4 gånger!!! Så tycker ja de int borde vara. Å de att de börjar mäta senare nuförtiden först i v 28 .> e int heller någo ja gillar. Men min mage ha ju vari liten så va ha där vari ti mäta heller. Tur nog så blev ju barnläkaren och fundera på måttet och de ble ja själv också, Satt med mamma och kollade på min kurva som är under de lägsta sträcket.
Jag sa till läkaren att ja har svårt att veta storlek då den ligger så långt bak och ner och att jag känner mycket rörelser bak där nere och den känns ju vara placerad på ett helt annat sätt som vad Adéle var. Hon sa att jo å knappast e de någå extra heller. Men när jag la mig och drog paitan upp sa hon nog att jag är liten och min mage försvinner, att ja har ett väldigt passligt bäcken, jo jag vet de :) klämde hårt magen  så den bara steg upp som en boll och visst står den ju lite ut där typ rumpan trycker men annars ser man ju knappt i liggläde. Nå hon börja mäta via ultran babyns mått och samma problem som alla de fyra övriga ultragånger att babyns huvu är under mitt blygben och hon tryckte så hårt att ja nästan skrek till, bad ju nog om ursäkt att hon lite måste trycka för att komma åt, vike ändå va omöjligt lite rätade den till sig men int va hon nöjd ändå så igen de där typiska 20 minuter till att trycka mitt blygben och sen mätte hon dubbla gånger också de övriga måtten, lårbenet och magomkretsen på babyn. Båda gångerna fick hon magmåttet på babyn att bli lite för litet enligt veckorna, Magen motsvarade ungefär 34+5 och lårbenet 39+ Så en långsmal baby. Hon dubbelkollade också flödet i navelsträngen, vattenmängden moderkakan som hade lite kakeumaa men de  enormalt i dessa veckor och påverkar inte något. Allt såg bra ut och ljuden lät bra. Babyn rörde sig massor så hon blev int så orolig men ville ju absolut att de ska följas med igen om 10 dagar hur babyn vuxit och den 20.8 har jag ny tid med samma undersökning och då får vi fundera på om man behöver starta babyn för att kunna söta babyn utanför och kolla allt. Maskinen räknde ut att babyn vägde nu 2856g. En ganska liten filur alltså.
Med tanke på hur mycket jag frossat i mig och verkligen ätiti mycket mera än med Adéle så e jag ju själv lite och går och funderar på de. Kan mitt stressande ha påverkat upptagningen av allt jag ätiti? Ja ha varit väldigt stressad med skolan hela våren och var helt slut i juni men bestämde mig starkt att jobba för att få pengar och inte behöva sitta här hemma med Adéle (fast int sku ja haft någo i mot de heller men har nu i två månader snart varit hemma med henne och de känns redan bra, har hunnit ge min tid åt bara henne!) hela långa sommaren då de dessutom nu int va så jättesommarväder. Tänk om babyn har någo problem i sin upptagning av näring, varför måste jag vänta 10 dagar innan jag vet något mer??. Läkaren sa ju nog att babyn mår bra låg ännu 15 minuter i kurva och allt var bra med hjärtljuden fina och normala både höga och låga. och den rör ju på sig helt normalt så som Adéle också gjorde. Läkaren verka nog som att hon nästan vill att förlossningen ska starta för sig själv innan nästa torsdag men de tvivlar jag själv på, hon påpeka flera gånger att veckorna är så långt att babyn kunde böja komma nog. Mina sammandragningar både de som sticker till och ilar och de att magen blir hård har minskat betydligt (samma hade jag med adele ju) Så barnmorskan sa att de kanske är lugnet före stormen.  Läkaren kollade också min situation där nere och trodde nog hon sku stoppa hela handen in. Aldrig varit med om så häftig undersökning :D "tää ei sit oo mikään mun tapa synnytyksen käynnistykseen" sa hon allvarligt. jo nej, vi ser va de händer :D

Med blyerts barnläkarens snabba kollande. Är helt sur att dom int skrivit någo där. Jag skrev in själv i efterhand då ja märkte att hon int skrev de hon sa åt mig?!?! Läkaren tyckte de va konstiti att bra att jag skrev för de va ju de hon direkt ville kolla hur de varit!?! vafö finns där ett ställe att skriva om int läkarna gör de. De underlättar ju varandras arbete att ha koll på sånt!!!!

Sedan läkarens mått som roivade och verkligen tog i och kände och snurrade runt ett varv. Mjuk men bara delvis inte helt mjuk mjuk, men de mjuknar ju nog ganska fort. var lite övverraskad över att de va öppet så där mycket. Med Adéle va ja 2 cm när jag åkte in och på 2½ timme (när vattnet gick fick de sin spurt) va ja ju redan fullt öppen.

Av kanalen finns de ju kvar en god bit. 

Men lär ju int ska bli en allt för svår baby att föda om den verkligen är så liten. Har ju redan klämt ut en nästan 4 kilos baddare ;) 

Min vikt ha int stigit sedan v 36 så de e ja kanske lite och själv funderar. Tvärt om var 500 g lättare.. Gick alltså på hemmavågen igår då de int kollats sedan slute på Juli. Nästa måndag har jag rådis då kollar vi igen de där övriga "måtten" som int här kollas. RR, urinet, vikt osv

Men int ens av läkarens roivande fick ja någå mycket sammandragningar lite mera sedan under dagen men när jag nu dessutom har en hög smärttröskel så vet ja ju int nånsin hur häftiga dom e :O De va ju allvar först sen när vattnet började gå senast också. De nämnde jag också att ja e lite orolig för då jag i 2-3 dagar läckt vatten med Adéle utan att ens dess mer märka de, visste ju int alls om de va flyting eller vatten när de kom så lite. Och int ens de där långa dagarna fick mina sammandragningar att kännas omöjliga förrän sen på måndagen då jag märkte att de e vatten och jag hade sammandragningar också under natten så tänkte jag att bäst att kolla, tur de. Hon sa att jag alltid kan komma dit till bb för att kolla med en sticka om de sku råka vara vatten om ja e osäker. Och Läkaren var väldigt viktig med att jag ska känna 10 rörelser i en timme. Nå hur fan ha hon tänkt att ja ska hinna sitta/liggaoch känna av rörelser då jag annars känner dom sämre när babyn e så långt ner bak och dessutom har en unge här hemma redan ti syssla med, int känner jag alla små rörelser, de som hon såg i ultramaskinen kände jag inte av desto mer. Så fick ju ett stressmoment till. Å allt de här ställde till med att jag blev illamående har ju ännu mindre lust att äta och min redan lite deppiga trötthet och gråtfärdighet lättar ju int nu. Så här sitter jag nu och känner tat jag tar en dag i taget försöker visst se människor och leva normalt men på något sätt sku ja bara samtidigt ha lust att krypa in i min lya och bara ligga där och känna på babyn och dess rörelser och låta den växa i lugn och ro. Vara ifred samla tankar och krafter, men när ska man kuna gör de? Någo fick hon iaf gjort, min slempropp lossnade just, jag hade inte ens tänkt på den då jag annars haft mycket flytningar men den här stora slemhögen kunde man inte låta bli att märka.

Masun som är riktigt snedvriden av alla undersökningar igår kväll. 

Storesysters förberedelse

Har för mig själv tänkt mycket hur Adéle reagerat på de att jag har en baby i min mage och vi snart kommer vara en större familj med ett barn till, "lillesyster" som hon ofta kallar babyn. Hon märkte nog redan vid illamående att mamma int mår helt bra och var väldigt snäll och pappas flicka med allt, alltså möjlig. Hon lät mig må illa " i fred" då de verkligen var som värst och jag inte kunde något och kastade upp flera gånger om dagen. Hon hade sina och pappas juttun, pussla bygga legon och de bästa, vara ute med pappa och åka pulka i backen eller då de va som isigast slede. Så roligt, tiden gick ju sen ganska fort och de började ju ljusna redan i februari, dagarna blev längre. Jag hade hemma henne en hel del nog bara för att hinna vara hemma med henne. Å tacksam är jag för det nog. För sen började min skolstress och Adéle pratade ju bara om läxor då A finslipade på sitt exmensarbete och jag stressade med praktik extra breddstudie och dessutom var lite slut i huvu av graviditeten. Men bra gick de. Först när magen började växa börja hon lägga märke i att där är en baby i magen. Ännu under våren då magen lite började synas och vi pratade om babyn så reagerade hon int så stort. Vi hade "tuttkämpandet" och jag pratade mycket om små djurungar och babysar och småfåglar och ägg som kläcks. Inte alltså bara om babyn i magen. Hon börja bli helt fachinerad i alla kaukalon och barnvagnar osm hon såg och hon gick fram och ville se babyn.
Vi började i maj läsa böcker om att bli storesyster och de va då som hon verkligen började inse att vi ska få en baby. och kunde börja spegla dem i boken till oss också.
Hon har alltid lekt mycket med dockor men nu har lekarna blivit verkliga och hon förklarar och sköter och sysslar precis som med ett riktigt barn. Byter blöja, nattar, ger tutten, klär av och på och lagar mat. Hon har nu börjat vagga vagnen fram å tibaka sådär som jag vaggar henne i vagnen (hon somnar bäst så nästan nuförtiden, skönt, ja sparar mina fötter med att bara stå). Hennes favorit böcker var ju att bli storesyster och hon började känna och paija om magen och hade tudelade känslor. Oftast postiva men också frågade hon "slå magen?" ochh såg frågande ut. Men mest varma tankar har hon. Hon har under sommaren berättat mycket hur man är med småbarn. "Försiktigt paija, babyn har småsmå tår. Paija på kinden." Hon sitter ibland för sig själv och funderar. Och sen de som verkar vara viktigast "supamjölk" hon ska mata babyn med tuttflaska. Hon leker också själv att hon är baby. "Adéle vill ha varm mjölk kan hon säga och kan Adéle få supamjölk?." Supamjölk brukar vi kalla tisumjölk så kan ibland laga varm komjölk åt henne och man får ju förklara och förklara och diskutera å de e så kiva när man faktist kan skapa djupa diksussioner med vår 2,4 åring prick idag!  (8.8)Tänk så tiden går!
Hon har nog de ganska tungt och man märker att hon reagerar starkt tidvis på att de snart kommer en baby som behöver mycket. Skötbord har hon åt sin baby på bykkorgen brevid vår lavuar i hjälpköket och så får hon ju vara med och titta. Hon älskar att gå igenom alla grejer som e babyns, leksaker och kläder, vill krypa upp i babyns säng diskuterar mycket vems vagn är vems. just nu är ju sovvvagnen starkt hennes, de må den nu vara. ja har ju en koppa att ha i smilen som vi nu använder ytterst sällan. man kan ha den åt babyn och ta fast racen åt Adéle om man ska nånstans eller så bara P&T:n.
Hon ha lagt sig ofta nu senaste veckan på golvet och vill ha blöja på :D Men de finns alltid de där glimt skätet i hennes öga. Men hon visar ändå i mina ögon på någo sätt att glöm int mej jag är också liten. Å de  ehon ju nog. De e nog skönt att vara hemma med henne fastän de nog börjar vara tungt. Hon märker att ja e trött och säger de, "mamma är trött, mamma har ont i magen, babyn sparkar"
Så både skönt att hon har en förståelse men samtidigt så kämpar man ju bara för att vara rättvis och verkligen också ge allt man bara hinner och kan åt henne, då hon redan förstår så mycket! Ja brukar syssla mycket med mitt eget och babyns grejer, nu haft lite paus ja e så slut. Men hon e me där, hon har dockan i sittern å i kaukalon och sköter dem som jag beskrev. Mycket hon speglar från hur vi tar hand om henne vilke e ganska roligt att se. Hon satt en dag med dockan i famnen och höll i dens händer, "se på mig titta på mamma" sa hon åt dockan och babblade på ngåot. Jag fick lite roligt åt mig själv. De har ju int så stor betydelse om barnet ser den vuxna i ögonen den tar nog åt sig de som behövs tas ändå brukar jag försöka för att få henne att förstå å lyssna att hon gjort något tokigt och borde rätta till det( då hon slår någon tex). Å de märker man nog på henne. Hon testar nog mycket nu sina gränser och oss med det. De e tungt då de oftast går ut över andra hon e bråkig med andra och tittar oss djupt i ögonen då. Ibland känner jag mig helt rådlös, ja e så trött jag orkar int fundera ja sku int orka ta tag i, men man bara måste. Stor skillnad e de här hemma också. Hon har just nu noll respekt för A. Hon springer tusen gånger gapskrattandes ut ur sovrummet står på huvu och försöker få igenom allt isynnerhet med kvällssysslor. Medan hon med mig väldigt sällan sätter emot och lägger sig ganska snällt, vi bråkar inte ja behöver int bli arg på henne. utan vi läser sjunger och så kan hon ibland komma ut ur rummet med någo ärende eller de att hon int får sömn men int alls de där bråkiga testandet. Så de e ja mest stressad över när babyn är här hur kvällarna ska gå om jag har ett barn under armen och andra ska nattas med lite bråk... Men nog ska de gå bra, hoppas de här två års trotset lite avtar :) Fast de kommer ju nya reaktioner å de är minsann inte lätt att bli storesyster de har jag erfarenhet av 3 gånger själv! Men visst e de de finaste man kan bli!

Prydlig mage

Kvinnan sägs ju vara som vackrast som gravid. Vet inte om jag helt instämmer och undertäckar det, Att vara svullen och obekväm och kläderna spänner man vill int ha på sig någo alls, helst sku nakuhet vara skönast. Men kanske en liiten glimt kan man se i de där gravida strålandet. 

Jag kan inte säga att jag under nån dera av de här graviditeterna har känt mig så där jätte strålande vacker och sexig men visst är magen fin då den inte tar över hela kroppen och man lite kan puta fram magen och paija om den. 

Jag kanske mer känner mig obekväm än de ser ut utanpå. 

Vi tog lite magbilder med min man en väldigt blåsig och mulen lördag. Men jag hade rent hår lite lockar i det och fiilis på att lite smink aupp ögon och ögonbryn. 

Valde ut tre lite olika här

 Klädseln här är mest vardaglig hemmaklädsel, vilken också beskriver mig bäst.

Underkläds och närmare magbilden som nu i all hast blev focuserad i mitt ansikte och hår på alla  de här bilder.  Men kanske vi ännu kan ta nån bild med focuset på magen.

Den här bilden blev min kärastes favorit. "Det där borde nog bli en tavla, så vacker, verkligen fin bild" - Tack älskling <3

Äntligen lite sommar och skäriluft!

De ha nog varit så usel sommar att de känns ju fortfarande som juni och därför känns också slute på den här graviditeten lite overklig de sku ju lida mot sommarens slut och närma sig höst när babyn kommer. Men nu först verkar den lite börj aoch visa lite goda sidor av sig. Vi ha nog passa på att vara ute direkt som de blev fint. Tycker ja ruttna inne hela förra veckan för vem vill nu gå ut när de öser när man går ut genom dörren och med samma lyser solen och så regnar det igen. Man blev ju bara irriterad. Den här veckan började med en fin solig måndag ja va heeeelt mör i huvu och orkade typ inget. Men de blev kvällsprogram med gräsklippning och krattning å besöka syrrans nya kämppä. Var envis och sku ha A att klippa gräset kortare som vi talat hela sommaren, men de ble ju lite högar då de igen hade blivit lite långt. Hur sablar ska man ens få gräset klippt när de bara regnar. (de ser ju int nä bättre ut just nu när man ser ut....) 

Tisdag morgon efter mitt rådgivningsextrabesök så styrdes bilen ner mot min mosters sommarställe i Sarvsalö, de där perus en gång om sommaren minst! Sen brukar de bli en gång i slutet av sommaren mot hösten men vi ska se, kanske vi åker ner ännu för att ha lite program för mig som int i år har skolan att fundera på. Så skönt!

 Här trivdes dom här två lääänge, byggde en djurgård

 Till middag var de perus grillmat men också en rökt lax, nami nami!

 Kvällsmål och efterrätt blev de av hallon som jag och brorsan var och plockade ute bland högt gräs nässlor och miljoner olika pukadjur, visst hördes vi bland buskarna...... Alltså mängden hallon i år, de finns ju så myky att int allt kommer bli uppätet. Stora bumlingar och goda i smakne. Om de int har varit jordgubbsår i år så är det minsann hallon och blåbär och svamp :)

 På Onsdagmorgonen va de ju happening när mjölkbilen kom med varor till bybutiken, spännande

 "Gisen", Tindra som var mycket omtyckt då den e så lugn och låter paijas. De ble riktigt kaverin av dom här två.

 Sola sola på terassen hela dagen långa. Nästan så en del av oss fick solsting. Själv hade jag int alls illa att vara underligt nog. Fast trött och slö blir man ju nog av solen. Å att röra på sig annars e ren svårt, magen "hänger" ner i vägen så gjorde ju så att man knappt ville stiga upp. 

 På förmiddagen igår gick vi till badstranden.

Sandvägen ner till stranden tog dubbelt så länge att gå ( Annars typ 5 min max) När man sku äta så mycket hallon man bara såg :D

 Å huuuui så kallt vatu, visst va de ju skönare när man blev van att doppa fötterna men int gick Adéle heller längre än till napan i vattnet. Man blir ju sjuk!

 Efterdagsvilan sku de ännu plaskas och simmas i balja, de blev gumibåten den här gången :D En svanfamilj kom till stranden intill när vi sku börj aåka hem. Full sol var de från morgon till kväll int så illa. 

Här hemma va mulet och började regna när vi kom hem. Så perfekt taimat!

Extra magmåttet

Hade extra rådis nu för att mäta min mage. V 37 går in i 38 veckan!
Måttet var nu 29-29,5 alltså en cm mera å över, men ändå blev jag veckorna nähden under kurvan fortfarande. Så hon tyckte de sku vara bra med ett besök till borgå här inom en vecka för att mäta exakta mått på babyn å att ultra moderkakan och navelsträngen osv. Annars är ju babyn livlig och den har sina egna rytmer som den är vaken, hikkar och sover. Min mage går långt ut på sidorna vilket säkert orsakar att magmåttet int blir så stort när de tas åt ett läde.
Hon känd huvu men lågt var den. Grävde int så hårt eftersom ja har sååå sjukt på min höger sida i ljumsken som strålar ner i låret att de int e klokt. Klarar inte av att gå årdentligt int iaf raskt.
Så där annars e ja himla trött å egna världar men de sköna e nog att vara tisammans med vår lurjus å hon ha vari så fin snäll o lugn framförallt och märker säkert att ja int mera orkar. Hon väntar nog så på att babyn ska vara här. Pratar å förklarar var babyn kommer bort (sjukiset) att hon ska hälsa på å hur hon ska hålla å mata med tuttflaska å lägga täcket på. :) jag hoppas de int går 1 månad till. Vilke jag tvivlar men man vet ju aldrig hur minbkropp håller å hur babyn trivs där inne.

Familjeveckoslut

Idag har vi besökt Borgå bara för att gå och ta en glass från kiosk. Adéle väntade som sista dan på glassen. Vi åt glass och efter de gick vi in på Wc vid samma ställe och då sa hon "mmmm mat" och när vi kom ut ur Wc:n "nu gå vi å äta". fråga flera gånger om hon på allvar ville ha mat direkt på glassen och joo svara hon allvarlit så köpte en barnportion med köttbullar och mos och alla köttbullar och nästan allt annat sjönk,bara lite mos blev kvar på tallriken. Så mätt och belåten kunde vi handla mat i citymarket innan vi styrde kosen hem och efter 13 sov hon i bilen. 

På lördagen var vi hemma hela dagen och främst ute då de va så fint väder! Lagade god mat shnitsel å svampsås, mumsis!! på kvällen styrde jag och A på "keikka".ti krogen, lite tumistid :) å hör till sommar tradition att åka ner en gång i somarn minst, den här gången int med motskare men bil gick bra.

 Adéle va främst förtjust i min svampsås. men hon har ju att brås på, de bästa som finns ju! 

men äter ju annars jättebra. flera hela nypotisar och griskött går bra att tugga redan sedan länge. hela somarn ha grillbiffar dugit, de e skönt att hon nu verkligen äter allt samma som vi. Tortilla e nog de gulligaste men hon kalarar de å det är noga arbet med att hålla i och äta men nervös blir hon int!

 Klättrar upp så duktigt själv och tar fart så här med att gunga lite snett. Så rolit att leka i parker idag två gånger först på förmiddan och ännu på kvällen. Egna saker duger ju int alls lika bra!

Valen har landat ner på bänken. magen har stigit ny och babyn har hft hurja liv som den sku försöka simma och sparka sig neråt med att ta sats från mina revben. Sträcker på sig underligt och har nog någå på gång där nere. ja ha haft så kisinöd helatiden och mensvärk som också känns ganska myky i ryggen nu. Så få se. Sammandragningarna ha vari lite lugnare men nu e magen hård ofta. Men inte sådär super sjuk.

Bröllop mellan Victoria & Joakim

Min kusin gifte sig redan förra lördagen och vi åkte på fest!!

Orkar int dess mer skriva men bilder finns ju :)

pusipusi

A speksade och sku hålla handen på min  mage, håhå. vadå trött på att ta parbilder och framhäva magen? :D  å dessutom vilken mage?

Godis och chips och dryckhörnan som nog tog maaaassor av utrymme! Vi åt långt före closed skylten försvann för vi ville nog ha gota direkt efter maten! :P

Nåra fotoshootbilder tog vi också

Nåjaa mest spännande de här ju! Minns jag själv ;)

Efterrätten va lite buffestil då alla släktingar och vänner bakade ostkakor och så bakade jag och mamma kladdkaksrutor och moccarutor. Supergott och man höll ju på att spricka vid det här laget!

Rai rai och dansa hela natten!

Några bilder på min frisyr i all hast. Hann ju redan bli sur på A då han med min lur bara fota suddiga bilder i sitt håsande. Men några fick han. Å gud vilken hållning jag har här :'D

Fläta och lockar som bara e fast med spännen i all hast. int så nöjd men bättre än inget iaf!