Vindstilla

Allt känns så fint och bra just nu. Allt går bra med Adéle och jag har också kunnat njuta av sommaren nästan som förut. Man vänjer ju sig att nu packa med sig en till. Extempore åkningar hit och dit och promenader och åkning i vindsatilla sommarkväll. Endå vill inte tiden räcka till för att hinna träffa de alla fina vänner!

Svävade igenom mitt bland åkrar, byar och gluttade in på fina somriga gårdar längs vägen ner till krogen. Fin musik och goda vänner jag inte hunnit se på lååånga tider! Doften av sen sommarkväll  som tränger sig in under hjälmen är något helt underbart! Vinden som delar sig där vi åkte fick känslan av frihet att dyka upp! Mera såna tillfällen tack!
Adéle hade sovit gott hela den tid vi var borta, ca 2 h.

Tutiger flicka och vi tog en rask (endå rann svette och syrran frågade om hon har dålig kunto eller går jag fort;)) lenk i byn sådär extempore då alla andra stack iväg mot åstranden. Här uppe blev vi och delade ut två tackkort som gick bra att droppa ner i lådan längs vägen. Eller stack nog näsorna in hos mommo då vi nu engång var vid hennes dörr. Så glad hon blev av vår korta visit :)

De belv bara varmare ju senare det blev, fick ta av flickan en hel den kläder och regnskyddet då tilome solen tittade fram. Helt vindstilla önskade nästan vinden sku ha blåst lite på den klibbiga hud. Gick förbi källaren och lyssnade vid gåvägen på någn låt av ett helt bra band. Träffade mamma som cyklade med sin väninna med en lite salmare i högsta hugg! Fnittriga föräldrar e nog roliga! Där "ojade" de hur tiden gått så fort och nu står jag där med mitt barn :)