Varför de blev sånthänt ingrepp så här plötsligt var vi själv också lite överraskade av. Adéle fick sin första inflammation i örat på grund av "liimakorva" i januari då besökte vi bara hvc för ja orkade ärligt sagt int fara och de fanns int lediga läkartider dit jag ville privat... Trumhinnan hade spruckit så antibiotika och de va dessutom överläkaren som kollade detta...
Skulle vi besökt öron, näs, svalg läkaren tidigare sku de här säkert varit gjort innan de sku hinna bli inflammation.
Hon hade ju sin koppsjuka då i november och vi besökte barnläkaren som också rutinmässigt kollade öronen munnen lungor osv men hade ju focus på hennes utslag och koppor och feber.
Öron näs svalg läkaren vi besöker på Lääkärikeskus Aava e nog den mest omtyckta läkare i vår familj. Han är bättre med barn än barnläkare. kollar väääldigt noga och den där kunskapen han har och hur noggrann han är har jag aldrig stött på tidigare. När han tar fram sina bruna läderväska och visar bilder förklarar och skämtar och är så underbar med barnen.
Varför inte barnläkaren ser de här e ju de att de kollar ju bara om örat är rött eller inflammerat och inte dess mer djupgående i örats anatomi... Men Selmani-läkaren har alla möjliga verktyg och han kollar med sitt stetoskop och pannlampa långt in i örat. Bakom trumhinnan i innerörat går en kanal (örontrumpet) som inte drar årdentligt hos Adele och gör att det blir undertryck i örat. Oftast leder liimakorva till öroninflammation i något skede. Och föräldrarna brukar märka att barnet int hör, men Adéle har nog inge fel på hörseln ännu.. bara valikoiva kuulo..
Bilder från google
Han la rör i båda öronen eftersom de andra inom en kort tid ändå borde fixas då de också hade en aning undertryck så bättre att under samma nersövning kolla precis allt. De tog ca 10-15 minuter men vår dotter var lite svårväckt så hon sov riktigt ordentligt så anestesiläkaren nästan skrämde upp mig när han flera gånger sa att de tog längre än vanligt för henne att vakna.... Han kom ju och kollade flera gånger på henne till uppvaket där hon efter att hon vaknat fortsatte sova i min famn i 2h..
De va nog lite att sitta på en hård stol och luta fötterna mot hennes säng men hon ville vara nära förstås och de bästa för mig själv kändes ju också att ha henne helt intill mig.
De värsta var ju att hennes hals var så sjuk.
Han hade tagit bort kitarisat då de var enligt hans beskrivning "hyvin tulehtuneet ja arpiutuneet ja mätää erittänyt alas vaikka ne eivät kooltaan olleet liian isot".
De hade jag inte idast varna om allt för mycket eftersom de sku kolla dem och eventuellt ta bort så vi hade nu främst pratat om att hon sover medan de kollar öronen och lägger små sugrör in där för att de int ska bli mer illa eller att hon sku få dålig hörsel. Jättesvårt att förbereda ett barn om detta när jag själv var ganska omedveten. I väldigt kort hade jag ju fått info hur och var hon somnar och vad de luktar att andas in de och att de går fort. Hon var ju int helt precis fiilis för de här men int satt hon ju imot heller. Så hon ha nog fått beröm här en massa!
När hon då vaknade efter nersövningen (som nu tog kanske 15-20 minuter längre jag vet ju int när dom slutat fixa och gett vakningsmedicin för hon var där en stund nog, kanske dom ga flera doser av de då. Sen först hämtade dom henne till uppvaket.) Hon grät nog ganska direkt som jag kom in då hon började vakna och var nog i andra världar så jag höll om henne paijade och hindrade henne att slå sig i gallret när hon började vifta och försöka upp och svänga sig.. Hon satt fast i kanyl och grejer och syremask på ansiktet som vi försökte hålla där tills hon piggnat till. Hon hade lite blod vid näshålan men de blödde inte sen alls mer någonstans. Hon grät sedan några ord fram efter en stund att "ont i halsen". De gav starkare medicn via kanylen åt henne för att lindra smärtan med 3-15 minuters mellanrum. Hon blev sen ganska trött å dåsig igen av medicinen så när hon lugnat sig men int kunde slappna av i sängen utan vred å vände på sig och grät till, medan jag tätt intill henne sjöng våra vanligaste sovsånger vilket lugnade henne enormt. Sköterskorna tilome sa att de e så skönt att se barnen lugna sig när föräldern är nära, "tuo turvallisuuden tunne". Så hör de väl till. Nå hon var ändå lite orolig och intrasslad så sa ja att jag tar henne i famnen när hon satt upp sig och sa att hon vill vara nära mamma. Och där sov hon som en beibis i 2h!! De va riktigt avkopplande och skönt att själv också bara vara och se sköterskor och läkare springa lite runt och kolla och andra barn som vaknade upp efter öroningrepp. De gick ju lite lindrigare de grät väl främst för de där sövande. De e jännä hur man kan bli så dåsig och snäsig och arg när man vaknar efter att man varit nersövd. Under dagen fanns de int ett barn som int sku ha gråtit, en del mer och andra piggnade fortare till. Fick lite en känsla att jag vill på jobb. Nu. :')
Fick henne att piggna till sig sedan kring 15 tiden och vi flyttade oss till bekvämare stolar i väntrummet där hon fick glass och drack mera av sin trip som hon då tog en slurk av innan hon somnade i famnen. Hon sku lite räta upp sig och prata samt gå innan vi kunde åka hem. Efter trippen och glassen så jag på henne att hon ble lite illamående och sköterskan sa att de nog e den där medicinen som ofta ger illamående och sen när hon stackarn fastat sedan före 7 imorse så att bara äta sött efter operation, å vem e nu int lite svag när man har sår i halsen som blödit och varit nersövd.
Hui vilken dag! Hemma var vi ca kl 17 efter att vi varit i apoteket en stund . Blev nog lite sur på den där tröga nybörjaren hon tyckte synd om Adéle men va nog så trög att huhu! Tog ut mediciner och kollade hennes e-recept. Då sov hon igen i min famn. Är nog väldigt stolt över henne! Hon klarade de så duktigt!
Och vilken mamis hon blev efter vår dag på sjukhus :D De ha vari jag som dugit mycket mer nu under de första dagar :D
Har lite börjat redan under veckoslutet att ha en vecka utan telefon under dagen. Bara svara åt familjemedlemmar eller telefonsamtal för att ge mer tid åt mina barn. Tycker ja hänger totalt för myky i telefonen här, speciellt om nån skriver e den tyst så vet ja int ens var den är. Okoncentrerad mamma e nog de sämsta som finns.
Ätit helt bra redan på torsdagen efter ingreppet, smoothien i både frukt och grötform, druckit mycket ätit fil joghurt och glass men i fredas direkt från morgonen har hon äti redan smörgås och karelsk pirog utan kanterna och så åt hon lite spenatplättar. Halsen sku säkert klara av mera än on ha vari sugen, varm mat undvek vi till freda eftermiddag då hon åt ä. Hon sa nog ofta att hon e hungrig mennint smaka de nu sen så bra ännu. Lagade nog puresoppa till lunch på fredagen men de for ju bara några skedar av de fast hon annars äter minéas pureerer galant. :P
Nu ha hon äti normalt hela dagen stora portioner lika så åt hon två varma portioner på lördagen " Ja ha int äti någo alls mat på länge" sa hon på lörda vid lunch :D
När hon då vaknade efter nersövningen (som nu tog kanske 15-20 minuter längre jag vet ju int när dom slutat fixa och gett vakningsmedicin för hon var där en stund nog, kanske dom ga flera doser av de då. Sen först hämtade dom henne till uppvaket.) Hon grät nog ganska direkt som jag kom in då hon började vakna och var nog i andra världar så jag höll om henne paijade och hindrade henne att slå sig i gallret när hon började vifta och försöka upp och svänga sig.. Hon satt fast i kanyl och grejer och syremask på ansiktet som vi försökte hålla där tills hon piggnat till. Hon hade lite blod vid näshålan men de blödde inte sen alls mer någonstans. Hon grät sedan några ord fram efter en stund att "ont i halsen". De gav starkare medicn via kanylen åt henne för att lindra smärtan med 3-15 minuters mellanrum. Hon blev sen ganska trött å dåsig igen av medicinen så när hon lugnat sig men int kunde slappna av i sängen utan vred å vände på sig och grät till, medan jag tätt intill henne sjöng våra vanligaste sovsånger vilket lugnade henne enormt. Sköterskorna tilome sa att de e så skönt att se barnen lugna sig när föräldern är nära, "tuo turvallisuuden tunne". Så hör de väl till. Nå hon var ändå lite orolig och intrasslad så sa ja att jag tar henne i famnen när hon satt upp sig och sa att hon vill vara nära mamma. Och där sov hon som en beibis i 2h!! De va riktigt avkopplande och skönt att själv också bara vara och se sköterskor och läkare springa lite runt och kolla och andra barn som vaknade upp efter öroningrepp. De gick ju lite lindrigare de grät väl främst för de där sövande. De e jännä hur man kan bli så dåsig och snäsig och arg när man vaknar efter att man varit nersövd. Under dagen fanns de int ett barn som int sku ha gråtit, en del mer och andra piggnade fortare till. Fick lite en känsla att jag vill på jobb. Nu. :')
Fick henne att piggna till sig sedan kring 15 tiden och vi flyttade oss till bekvämare stolar i väntrummet där hon fick glass och drack mera av sin trip som hon då tog en slurk av innan hon somnade i famnen. Hon sku lite räta upp sig och prata samt gå innan vi kunde åka hem. Efter trippen och glassen så jag på henne att hon ble lite illamående och sköterskan sa att de nog e den där medicinen som ofta ger illamående och sen när hon stackarn fastat sedan före 7 imorse så att bara äta sött efter operation, å vem e nu int lite svag när man har sår i halsen som blödit och varit nersövd.
Hui vilken dag! Hemma var vi ca kl 17 efter att vi varit i apoteket en stund . Blev nog lite sur på den där tröga nybörjaren hon tyckte synd om Adéle men va nog så trög att huhu! Tog ut mediciner och kollade hennes e-recept. Då sov hon igen i min famn. Är nog väldigt stolt över henne! Hon klarade de så duktigt!
Och vilken mamis hon blev efter vår dag på sjukhus :D De ha vari jag som dugit mycket mer nu under de första dagar :D
Har lite börjat redan under veckoslutet att ha en vecka utan telefon under dagen. Bara svara åt familjemedlemmar eller telefonsamtal för att ge mer tid åt mina barn. Tycker ja hänger totalt för myky i telefonen här, speciellt om nån skriver e den tyst så vet ja int ens var den är. Okoncentrerad mamma e nog de sämsta som finns.
Ätit helt bra redan på torsdagen efter ingreppet, smoothien i både frukt och grötform, druckit mycket ätit fil joghurt och glass men i fredas direkt från morgonen har hon äti redan smörgås och karelsk pirog utan kanterna och så åt hon lite spenatplättar. Halsen sku säkert klara av mera än on ha vari sugen, varm mat undvek vi till freda eftermiddag då hon åt ä. Hon sa nog ofta att hon e hungrig mennint smaka de nu sen så bra ännu. Lagade nog puresoppa till lunch på fredagen men de for ju bara några skedar av de fast hon annars äter minéas pureerer galant. :P
Nu ha hon äti normalt hela dagen stora portioner lika så åt hon två varma portioner på lördagen " Ja ha int äti någo alls mat på länge" sa hon på lörda vid lunch :D
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti
Lämna gärna några tankar!