sunnuntai 24. huhtikuuta 2016

Dom dyrbaraste vi har

Pappas flickor
Fast instrumenten ändå e fram egentligen helatiden så e de ju annat när dom e mitt på golvet och pappa e påväg och spela någonstans. Han fixar och syssar på och vi andra märker ju att han e på väg. Barnen blir lite hoppsiga och nyfikna när de huoltas instrument. När jag med Minéa varit i bändirummet och kollat igenom kläder till försäljning har hon nog direkt hiffa gitarrlådorna och upp på dom. och Adéle ska ju förstås göra precis lika som yngre syster. De e blir ju lite så att när Minéa gör något nytt blir de ju mer uppmärksamhet och hurraan för hennes framsteg. Lika gjorde vi ju för Adéle men de minns hon ju int själv. Brukar ju ha Adéle me och hurra och klappa för Minéa och även ge kommentarer för de hon gör men de blir nog ändå mer focus på Minéa. Ska skärpa mig igen me de när de känns som en riktig avig period som är på kommande.

Det är sista tre dagisdagana nu på kommande och de känns samtidigt jättelustigt och så känns de som att sommaren ju är här nästan! hux flux har halva maj åkt förbi med vapp och födelsedagar igen och så åker vi söderut sen är det juni och vi bygger terass medan A är pappaledig. Tiden liksom rusar. Se är det bara mina 2 lediga månader kvar och sen e dedagisstart och  skolbänk och fixande av examensarbete och sista uppgifter och den sista kurs!!!! otroligt att jag om typ 6 mån kommer bli utexaminerad socionom. Vilke jag ju redan sku ha vari 2 år då men ja ha vari hemma med 2 barn ;) Å de sku ja ändå int byta ut mot något! Är nog väldigt stolt över de här också att vi båda kunnat studera yrkeshögskoleexamen samtidigt som vi fixat ungar och och äger ett hus med diverse grejer att fixa kring de! Näsan framåt bara mot nya utmaningar! De känns nog ändå mer än rätt och bitar faller nog på plats så som dom är menade att falla. En dag drömmer jag ännu om en kanske lite mer stabil vardag men sen igen fasar jag för två arbetande föräldrar och två dagisbarn och hemska minuttidtabeller. Hoppas på ett jobb typ 70% och här inom kort avstånd. Just nu känns arbete med barn liiite långt borta och jag saknar igen nu till sommaren till åldringsvården. Tror ja ska göra lite öppna ansökningar. Inhopparjobb behövs säkert under hösten. Fast all min lediga tid jag har sku ja ju behöva sätta till studier, mina barn och hålla upp hushållet, men för allt detta behövs ju även pengar!!




Nog e dom juändå de viktigaste och finaste man åstadkommit fast man mer får grå hår i de här skedet <3 :'')

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti

Lämna gärna några tankar!